Bra mark för en solpark är plan och skuggfri, med bra jorddjup för kostnadseffektiv installation. Och givetvis bra solinstrålning. Det är en klar fördel med närhet till nätanslutning för att underlätta distributionen av den genererade elen. Helst ska det inte finnas sådant som kan hindra eller begränsa solparkens storlek, exempelvis strandskydd, fornlämningar eller naturskydd.

Arrendeintäkten brukar vara antingen runt 4 % av parkens avkastning i form av producerad el, eller en fast summa beroende på storleken på marken. Det som gäller är att hitta den magiska gränsen: Med ett för högt arrende blir det för dyrt för att någon ska vilja investera i projektet, medan ett för lågt arrende gör att du går miste om intäkter.

Vanligast är arrendeavtal på mellan 35 och 50 år. Enligt jordabalken i svensk lagstiftning får ett arrendeavtal vara max 50 år.

När parken väl är igång brukar man räkna med en avkastning på mellan 3 och 18 %.

Att bygga en solpark kostar i dagsläget mellan 4–7,5 miljoner kronor/MWp. Ovanpå det kommer kostnad för nätanslutning, tillstånd samt projekteringskostnader.

Kostnaden för en nätanslutning varierar inom ett brett spann: mellan ett par-trehundratusen per MW upp till fem miljoner per MW. Om kostnaden för nätanslutningen börjar närma sig två miljoner kronor per MWac brukar vi rekommendera att man går tillbaka till kalkylerna och räknar på projektet igen.

Hur lång tid det tar beror på ledtiderna hos myndigheter och nätbolag, vilket i sin tur kan variera beroende på var i landet man befinner sig. I dagsläget är det oerhört långa väntetider för svar och besked. När alla tillstånd och nätanslutningen väl är på plats går det förhållandevis snabbt att bygga en park.

Tillståndsprocessen tar 1–3 år (för en lite större solpark, säg från 10 hektar och uppåt) innan man har allt på plats. Nätanslutningen kan ta ännu längre tid, allt mellan 1 år och 7–8 år.

Själva bygget går sedan relativt fort, givetvis beroende på storlek. En park på 15–20 MW tar ungefär ett halvår från första spadtaget till att solparken är igång och producerar el.

För att elen från en solpark ska kunna ha någonstans att ta vägen behövs en elnätsanslutning. Anslutningen är helt enkelt den punkt där du levererar ut elen från ditt projekt, ut på eldistributionsnätet.

I och med nätanslutningen får du också specificerat vilken effekt du får föra ut på elnätet, med andra ord vilken storlek eller produktionskapacitet din solpark kan ha.

Det som är bra att vara medveten om är att det ofta är en lång process att gå från idé till färdig solpark, med långa väntetider och vissa större investeringar på vägen. För den som funderar på att bygga en solpark på sin mark kan vi hjälpa till med en förstudie – en så kallad markvalidering – för att ge en tydlig bild av projektet innan processen är igångsatt.

Vi brukar säga att oavsett vad du har för förutsättningar så är det tre saker du måste ha på plats för att en solpark ska vara möjlig: 1. Arrende, alltså mark. (Du kan ha ett arrendeavtal med dig själv om du både äger marken och solparksprojektet.) 2. En nätanslutning som är prismässigt vettig. 3. Tillstånd från myndigheter.

För att anlägga en solpark behövs först en så kallad 12:6, vilket är ett samråd för att ändra markanvändningen (från till exempel jordbruksmark) till solpark, eller ett miljötillstånd.

Om det går vägar eller stigar över marken ifråga kan det behövas tillstånd från kommunen eller trafikverket. Går det till exempel en motorväg i närheten behöver du även dispens för att kunna bygga närmare vägen än säkerhetsavståndet som är 50 meter.

Finns det sjöar, åar eller andra vattendrag på marken nära där du vill bygga solparken behövs dispens från strandskyddet.

Ibland kan det även finnas anledning att tro att det finns särskilda växter, djur eller fornlämningar på marken och då krävs det utredningar för att avgöra om eller hur mycket av marken som behöver skyddas.

Beroende på omfattning, särskilda förutsättningar eller sådant som dyker upp under resans gång kan ytterligare diverse tillstånd behöva sökas.

Det kan bli både långdraget och krångligt, men det är också därför vi har specialiserat oss på det som krävs för att göra verklighet av idén om en solpark.

Istället för solpark kan man ha ett batteri på sin mark. Batteriet kräver inte att det sitter några paneler uppe, utan brukar vanligtvis fungera genom så kallad frekvenshandel. Alltså att batteriet laddar upp sig vid de tider på dygnet då elen är billig och sedan laddar ur (alltså säljer elen) när priset har gått upp igen.

Precis som med en solpark kräver batteriet nätanslutning och avtal med elbolagen, medan arrendeavtalet är enklare och ytan i regel är mindre (säg, 100 kvadratmeter istället för X antal hektar).

Du kan också kombinera en solpark tillsammans med ett batteri, för att kunna göra så kallad peak shaving. Det innebär att du kapar ”topparna” när parken producerar som mest (tänk dagtid på sommaren) genom att ladda batteriet då, och sedan sälja elen från batteriet när parken inte producerar någon el (på natten). Det här kan också vara en bra lösning om din solpark kan producera mer än din nätanslutning tillåter.

Det är ovanligt att man själv äger batteriet, snarare fungerar det mer som en solpark där du förbereder allting för installation utan att äga eller drifta själva elproduktionen.

Ja absolut! Framförallt betande får är ofta en win-win eftersom området redan är stängslat, och fåren håller efter gräset som växer runt panelerna.

Getter kan också funka bra, även om de gillar att hoppa upp på panelerna. Det finns än så länge inga studier kring hur solpanelernas glas påverkas över tid av att getterna hoppar upp på dem, men det finns heller ingenting som tyder på att det skulle medföra betydande slitage.

Dock rekommenderar vi inte att ha solparken som betesmark för nötkreatur eftersom de lutar sig och kliar sig mot montagesystemet vilket orsakar onödigt slitage som solparken inte är gjord för.